Påskpyssel
Efter 2.5 dagars mellanlandning i New York så var det dags att åka till Louisville för att fira påsk och springa en halvmara.

När jag kom fram till min vän Rs hus så var välkomstflaggan ute i sedvanlig ordning. The Swede is in the hood!

Mitt besök började med påskpyssel. Äggfärgning tar tid. Tur att jag hade en tålmodig medhjälpare.

Nåja, jag hade lite hjälp av det röda vinet också.

Så här fina blev äggen.

Efter några dagars äggfärgande så var det dags att springa Louisville Derby halvmarathon.  Jag var taggad och redo att slå förra årets rekordtid.

Loppet började bra i den kyliga morgonen, men snart så kom solen fram och värmen. Jag svettades som en gris och fick dricka en massa vatten för att inte bli uttorkad. Jag lyckades springa loppet under två timmar och kom i mål på 1:54:42 det var dock lite under 6 minuter långsammare än förra året då jag sprang på 1:48:58. Jag fick trösta mig med en gratisöl i målområdet i väntan på att R skulle komma i mål. 

Så här glada och svettiga var vi över att ha sprungit våran första halvmara tillsammans. Jag hoppas det blir en ny nästa år och då skall jag minsann vara supervältränad och redo att slå nytt rekord.

Senare på kvällen så gick vi och åt middag på våran favoritrestaurang i Louisville. Table on Market. Restaurangen känns väldigt New Yorky.

Restaurangens toalett hade en intressant dekor gjord av gamla skoläster. Lite makabert med avhuggna fötter på väggarna.

 

På självaste påsksöndagen fick jag uppleva någonting väldigt amerikanskt nämligen en "Easter egg hunt". Här är attilas hunner samlade..ehm jag menar barnen som är förväntansfulla med korgarna i högsta hugg inför jakten på påskägg.

Här springs det och letas ägg för fulla muggar.

Inget besök i den amerikanska södern är fullbordat utan minst en måltid bestående av olika nyanser av gult. Bon appetit!

LA - Hell Yeah!
Jag tillbringade en långhelg hos mitt ex D som bor i Los Angeles numera. Han kanske inte bor i det bästa området i LA. Han bor i South LA, men det är ändå hyfsat fint område.

Här är utsikten från hans hus. Palmträd till tusan!

På bakgården fanns en rest från förra ägaren. En ganska så ful och troligtvis trasig fontän som numera är ett improviserat grönsaksland. Ja och så mer palmer då.

Det blev ganska så lungt i LA efter allt nattsudd i San Diego. Dock röjde vi runt i West Hollywood på lördagskvällen. Det var väldigt gay, men inte så stort som jag trodde att det skulle vara. Det blev inte så många foton. Jag var nog mest upptagen med att beundra gogo-pojkarna. Det blev dock ett foto på American Apparel som körde stort med regnbågstema både ute och inne.

På söndagen så blev det bakfyllepromenad i Griffith Park. Målet var det berömda observatoriet. Brutal uppförsbacke hela vägen upp dit.

På vägen upp så fick vi en skymt av den berömda Hollywood-skylten. Den är på berget längst bort.

Utsikten från toppen var fin. LA är verkligen utspritt. 

Sist men inte minst en bild på själva observatoriet.

Sun Always Shines in San Diego
Jag åkte på konffa till San Diego. Nej inte konfirmation utan konferens. Det var USAs största cancerforskningesmöte med 18.000 deltagare. Mycket vetenskap och affärsmöten blev det, men även lite nöjen.

Så här fin utsikt hade jag när jag åt middag med min kollega. Skönt att kunna slappna av lite efter att incheckningen på hotellet strulat lite.

Jag bodde på Manchester Grant Hyatt nära hamnen. Så här fin utsikt hade jag från rummet.

Föreläsningarna var verkligen på gigantisk skala om man var cancerforskningsstjärna.

En kväll släppte dock forskarna loss. Det var mottagning på ett av hotellen och dom hade hyrt ett bra coverband. Stay up all night to get lucky? Anyone?

Annars så blev det mest ganska lungt med lite barhäng. Får favoritbar var tikibaren vid Marriot Marquis. Här käkar jag lunch ute i det fina vädret.

Förutom föreläsningar och postersessioner så var det ganska många möten för mig. Här är jag på möte med dom stora grabbarna dvs mina chefer. Supergoda ostron.

Utsikten från restaurangen var inte fy skam. Här går solen ned över Coronado.

Även postersessionerna var gigantiska. Det var säkert flera kilometer av postrar på rad.

På grund av att hotell var fulbokade så var jag tvungen att byta hotell mitt under konferensen. Här är utsikten från Hard Rock Cafe hotellet. San Diego Convention Center ligger precis tvärs över från hotellet. Praktiskt som sjutton!

Sista kvällen på konferensen så var det bara jag och chefur kvar. Vi passade på att ta några margaritas i solnedgången i tikibaren innan middagen.

På vägen till middagen passerade vi Convention Center och trappan där alla personliga tränare i San Diego verkar köra boot camp. Svettigt värre!

 

Vi åt middag i Gas Lamp District som är den gamla delen av downtown San Diego. Det kändes lite som Brooklyn möter New Orleans. 

Dagen efter var jag själv i San Diego. Min chef drog till flygplatsen tidigt på morgonen. Jag hade en heldag att turista medans jag väntade på att mitt exkex D skulle komma och hämta upp mig. Här är ett modernt badvaktstorn på beachen i La Jolla.

Det finns ett par sälkolonier i downtown La Jolla. Fasiken vad dom stinker och låter.

Senare på dagen så blev det en sista öl på tikibaren. Vädret var avsevärt kyligare men ölen smakade trots det gott. Dom hade fire pits som man kunde sitta vid och värma sig och i baren fanns det infravärme.

 

Här en sista bild från Hard Rock Cafe. Madonnas klänning från videon Rain skapad av JP Gaultier.