Gala och Glamour
För ett tag sedan gick jag på en välgörenhetsgala som heter "Night of a Thousand Gowns" Den gick av stapeln på Marriot Marquis mitt i Times Square. Galan anordnas av the Imperial Court of New York. Imperial Court of New York är ett fantasihov av europeiskt modell. Varje år så abdikerar kejsaren och kejsarinnan och en ny kejsare och kejsarinna tillträder. Det är den galan jag gick på. Just ja, vinsten i år gick till The Center som är New Yorks LGBT-center och LGBT Task Force en nationell LGBT-organisation. Här kommer lite bilder från kvällen.

 

Som vanligt var jag sent ute med att göra i ordning mig. Jag var på en brunch som drog ut på tiden. Jag missade galans cocktail hour, men då det var open bar hela kvällen så var jag inte så stressad över det. Jag hoppade raskt in i min frack och i en taxi. Här är kvällens dejt, min höga hatt.

Sedan gick det inte så raskt. Taxin fastnade i trafiken. Här är mitt sitta-fast-i-trafiken-fejs.

 

Det bjöds på både middag och underhållning i den stora balsalen.

Här är en av mina bordsdamer Empress XXVI Witti Repartee i full galamundering. Smyckena är specialgjorda om någon undrar, balklänningen likaså. 

Det var inte bara damerna som hade bling bling. Här en epålett som heter duga. Kanske någonting för nästa vårbal eller varför inte nobelmiddagen.

Det fanns också annat bling bling i form av isskulpturer. Ingen gala är komplett utan isskulpturer.

Här den obligatoriska badrumsselfien. Jag besökte galan under pseudonymen Trampolin von Sluthousen, old German royalty. Min enda bling bling var en gigantisk brosch som höll sidenbandet på plats.

Här abdikerar det sittande kejsarparet med påmpa och ståt.

Ytterligare en bordsdam Her Most Imperial Sovereign Majesty Empress III Natasha Carrington.

På väg ut från galan så stötte jag på dessa fina hovdamer. Jag gillar den svart och vitrandiga balklänningen skarpt.

Galan slutade vid midnatt men istället för att gå hem som Askungen så gick jag till Flaming Saddle och slummade lite.

Här en sista bild på mig när jag kom hemrumlandes vid tresnåret på morgonen. Något trött och sliten efter en lång dags skörlevnad.

Prom night!
För någon vecka sedan så kraschade jag Judges Dinner på Waldorf Astoria. Den festen kan i det närmaste beskrivas som "prom night" för patentadvokater. Jag var dock inte bjuden på själva middagen utan jag kraschade efterfesten.

 Jag hade ursprungligen tänkt skaffa mig en smoking då det var "black tie", men det blev inte så. Istället så lånade jag min grannes smokingkavaj och klämde mig i mina frackbyxor. Jag har dock fettat till mig under vintern så jag kunde inte knäppa mina fraxbyxor ordentligt. Det hela löste sig med att jag draperade eller snarare rullade in mig i ett midjeband, dvs cummerbund.

Så har osuddig och glad var jag i början av kvällen. Jag står i lobbyn på Waldorf Astoria och skall strax upp till gästsviterna för att barhoppa.

Den första sviten jag besökte var sponsrad av advokatfirman Jones Day. Väldigt flådig svit med dyr sprit och efterrättsbuffet.

 

Här träffade jag på mina vänner som jag sprang runt bland sviterna

 

Vi avslutade i sedvanlig ordning i speakeasy-sviten. Årets dekoration gick i svart.  Jag kände mig rätt hemma med mina lånta fjädrar.

Så här såg hela sviten ut.

Sviterna stängde vid midnatt och det kändes alldeles för tidigt för mig. Här är jag på väg ut i New Yorks nattliv. Notera mitt något suddiga ansikte. Jag var inte så nykter vid det här laget.

Vi var några stycken som hoppade in i en taxi och hamnade på min favoritbar Flaming Saddles. Där uppträdda mina favoritbartendrar. Yeee haaaw!

Nystart eller bot och bättring för böveln!
Bloggen har legat i träda alldeles för länge, men det finns orsaker till detta. Jag bytte jobb i mitten på januari och var tvungen att avsluta en massa projekt på mitt gamla jobb. Jag hade bara två veckors uppsägningstid så det var bråda dagar.

Jag åkte dessutom på en rejäl luftvägsinfektion under min första arbetsvecka på mitt nya jobb. Jag var i stort sett utmattad i en månad. Nu börjar det dock lugna ned sig på jobbet eller snarare jag börjar få lite koll på kaoset. Visst är det långa arbetsdagar och mycket att göra men jag har mer energi nu att fokusera på bloggen. Här kommer en bildbomb från månaderna som gott. Håll till godo!

De senaste månaderna har varit  de kallaste i New York på mannaminne och snö har det också kommit så att det räcker och blir över.

Här är en av de sista bilderna från mitt gamla kontor.

Min kompis A var här i januari och bjöd mig på en flådig restaurang som heter Aldea i Flatiron distriktet. Restauranger var modern men mysig på samma gång.

Givetvis blev det skumpa först.

Jag tog svampsoppa till förrätt. Den var supergod.

Till huvudrätt tog jag en perfekt tillagad torsk. 

Den öppna spisen har verkligen varit en vän de senaste månaderna. Varmt och gött!

Det blev lite skoshopping med A. Dock köpte jag inte dessa skor även om jag var liiite sugen på dom. Åtminstone min inre skata var väldigt sugen på dom.

Det blev också lite barhäng med A. The Oak bar inne på The Nomad Hotel var väldigt trevlig när vinden ven ute.

Vi hann också med en Electrobrunch. Här hänger Tina Burner i kristallkronan.

Tina Burner och en annan favoritdruga Busted showar.

Jul, jul, strålande jul!
Julen kom och gick lika fort här i New York. Vädret var ovanligt varmt över julen så det blev ingen vit jul i år. Istället så öste regnet ned, men vad gjorde väl det för då fick jag en ursäkt att mysa inomhus istället.

Träden utanför mitt gamla kontor är alltid vackert upplysta i juletider.

Årets julkrans köpte jag lördagen innan julafton. 

Mina grannar hade hängt upp en fin dörrkrans på deras ytterdörr.

Jag kunde ju inte vara sämre. Jag knåpade ihop en dörrkrans av uppblåsta latexhandskar. Tyvärr syns inte ljusslingan vidare bra, men min krans är större än deras. Bigger is better! Hehehehe!

Jag klädde min julkrans på julaftonen. Årets dekorationer gick i juveltoner.

Jag hade köpt nya blåa fåglar att hänga i kransen. Här är en närbild av påfågeln.

Jag hade en väldigt lugn julafton. Jag bjöd en vän över på lite svensk julmat. Han hade jobbat hela dagen så han var glad över att få sitta ned vid ett dukat bord. Jag dekorerade bordet med lite jultomtar, julbockar och varför inte lite discokulor.

På juldagen så hade mina grannar lagat en fantastisk god stek. Dom bjöd mig på middag, men då dom inte har ett bra bord i deras lägenhet så hade vi middag hemma hos mig istället. Det var en mycket trevlig kväll.

Granen i Madison Square Park lyser upp i vintermörkret.

Det var inte bara lugna kvällar under julen. Herr K kom på besök från Sverige och vi gick ut och firade under mellandagarna. Här ett visdomsord från bartendrarna på XES.

Nu är det gym här i vårt hus...
Barton har kommit hoppfaderallan la! Ja, alltså David Barton Gym har ju funnits ett bra tag och jag har ju varit medlem i klubben i några år. Vad jag menade är att Barton har öppnat i gamla Limelights lokaler. Limelight var en ökänd klubb som huserade i en gammal kyrka. Den kallades för "Church of Disco". Numera är det "Church of Sweat" som gäller. Jag har redan varit där flera gången då den ligger ett par minuters gångväg från var jag bor.

Ingången ligger i gamla kyrkotornet.

På väg upp till gymmet så hänger det några fina marockanska lampor.

 

Receptionsområdet är flashigt med neonbelysning och ombyggda kyrkbänkar till soffor.

Omklädningsrummet är stort och fräscht. Inga svettiga armbågar i sidan när man byter om.

Så här ser cardioloftet ut. Det är helt klart klubbkänsla med rätt mörk belysning och klubbmusik.

Dom gamla kyrkofönstren är självklart en del av inredningen.

Det finns även lite konst som påminner om att det är en gammal kyrka.

Sist men inte minst, så här är utsikten från cardioloftet. Själv är jag dock inte redo att träna framför en tredelad spegel.

Thanksgiving på landet
Helgen innan riktiga thanksgiving var jag bjuden "upstate" till min kompis lada. Fast lada och lada, det är snarare en "mans". Ladan är från 1809 och bygdes i Pennsylvania. Med lite våld, vilja och massor av vaselin eller snarare pengar så plockades ladan ned och byggdes up igen nära Hudson, en liten stad som ligger vid Hudsonfloden.

 

Så här fin är ladan ehm "Blue Barn" som den kallas från framsidan. 

Jag tycker dock baksidan har mer karaktär.

Där finns dessutom ett litet skjul som kommer att bli gästhus så småningom. Skjulet är större än min lägenhet.Morr!

Det finns också en fin liten damm på baksidan och massor av skog.

Inuti så är det högt till tak med en massiv trappa och öppen spis. Det lilla skåpet under trappan är passande nog en bar.

 

Huvudingången sedd från ovanvåningen.

Ovanvåningen har två stora sovrum sammanbunden med en landgång. Här syns ett av sovrummen. Givetvis har varje sovrum eget badrum. Vi är ju i amerika för böveln.

Man kan titta ned på ladans hjärta, den stora öppna spisen från ovanvåningen.

 

Mitt sovrum låg dock på bottenvåningen.

 

Panelen i mitt rum var från 1740-talet. Det hade slitits ut från något engelskt gods.

Utanför mitt rum fanns ytterligare en öppen spis med antika kakelplattor.

Dom öppna spisarna behövdes verkligen för det var inte direkt varmt i huset. Åtminstone inte det första dygnet då det var svinkallt ute. Sedan blev det dock bättre när det blev lite varmare. Jag sov med yllemössa på den första natten. Frisk luft jajamänsan!

Att sitta eldvakt var viktigt då öppen eld inte är att lita på. Bonus för att det fanns gott om förfriskningar åt eldvakten.

Här är huvudgatan i Hudson. Vi åkte in dit på kvällen efter att ha käkat en stor thanksgiving middag med kalkon och hela baletten. Vi gick till den lokala vinbaren och tog en drink.

Nästa dag var det dags att åka runt lite och titta på omgivningen. Här sitter jag i husbilen Dorothy. Det var faktiskt varmt nog att åka nedcabbad. Wroom wroom! Det gick undan med lilla gumman.

Här står jag och tittar ut över Hudsonfloden i just staden eller snarare orten Hudson.