Personlighetsskillnader

Jag gillar som sagt inte att åka berg- och dalbana. När vi var i Dorney Park så lät jag mig övertalas att åka den största berg- och jävla-dalbanan i nöjesparken. Jag gnydde som en hundvalp när tåget åkte upp för den 70 meter höga backen. Fasen vad jag ångrade mig när vagnen störtade nedför och jag kände mig nästan tyngdlös. Det var mina tre värsta minuter på länge.

Här är bildbeviset. Den enda som ser verkligen lidande ut är jag.

Annat var det i spökhusen. Jag var den som var modigast och fick gå först. Jag blev skrämd några gånger, men "spökena" fick jobba stenhårt. Annat var det med några av mina andra vänner. Dom var skräckslagna. En av mina vänner sprang ut ur en av spöklabyrinterna. Gissa vem!

Det syns ganska så tydligt vem som gillade spökhusen och vilka som skrajsna.