Nov 1, 2012

Apokalypsens efterdyningar
De senaste dagarna har jag kastats mellan 1800-talet och 2012 beroende på vilka gator jag gått. Det finns fortfarande ingen elektricitet söder om 23e gatan på Manhattan. De senaste budet är att strömmen skall vara tillbaka på lördag. Fan trot, men man får leva på hoppet. Tills dess blir det till att läsa böcker i stearinljusets sken hemma och jobba som vanligt på kontoret. Allting fungerar på kontoret förutom telefonerna. Idag hade vi (de få som kunnat ta sig in till kontoret) pizzaparty på kontoret. Hur som helst här kommer lite bilder från livet efter Sandy.


Det sista jag såg på nyheterna i måndags innan strömmen gick var att fasaden på ett hus på 8e Avenyn hade rasat. Såhär såg det ut i tisdags, dagen efter stormen.


Huset ligger på 8e Avenyn mellan 14e och 15e gatan. Det var en stor folkmassa som stod och tittade in i dessa stackars människors lägenheter. Polisen var lite småsur över folkmassan, men det här var all underhållning vi hade i Chelsea i tisdags. Vad skall man annars glo på om man inte har TV eller internet?



Höll på att få lappsjuka i lägenheten i tisdags, så jag chansade på att det fanns elektricitet på mitt kontor. Jag promenerade upp till 42a och 3e och laddade mina och mina grannars mobiler och laptops. Starbucks var stängt men wifin var igång så folk stod och hängde utanför för att surfa. Jag såg också folk som hade hittat uttag på gatan och stod i horder runt dessa uttag och laddade sina mobiler och datorer.



 
I onsdags gick jag ned längs med min gata till West Side Highway. Stormfloden hade nått upp till runt 1.6 meter i kvarteret närmast West Side Highway. Man kunde se smutsranden på husen. 


Det finns en restaurang längst ned på 22a gatan. Vattenmassorna hade tryckt in glasrutan i dörren.


Inuti rådde kaos och förstörelse. 


Den kraftiga dörren till Silas Sanders skulpturgalleri hade böjts in av vattentrycket.



Jag misstänker att Balenciaga kommer att ha storrea snart. Deras butik blev också översvämmad. Personalen såg inte vidare glada ut.


Jag tog en laddningstur till kontoret på eftermiddagen och gick igenom ett folktomt Grand Central. Inte ens Apple hade öppet. Antagligen så kunde inte personalen ta sig in.


 
Inga tåg gick till Connecticut. 



Tunnelbanan var tvärstängd.



 
Så här såg det ut i mina kvarter. Det är mörkt i alla affärer.  De flesta är stängda förutom bodegorna. När bodegorna har stängt i New York, då är det dags att fly staden för då väntar armageddon. Jag fick tag på lite tonic som mina kompisar saknade.


Så här såg det ut igår kväll på 6e Avenyn i vad som skämtsamt nu kallas Little North Korea. Att korsa avenyerna i korsningar utan polis är livsfarligt. Det är typ sashay for your life som gäller. Jag var på väg till P&M med mina tonics. Det vankades drinkar efter en mördande 15 trappors klättring. Ibland är det inte så lyxigt att bo i ett penthouse.

3 comments:

Håkan Steenberg said...

Wow - det verkar ju verkligen vara Armageddeon-stämning. Hade du bunkrat upp så att du klarar dig? Jag menar drinkar och rött vin måste man ju alltid ha..:D

DOA said...

Jag äter mitt kylskåp tomt för att slippa slänga mat. Jag kan fixa vin från en Liquor store strax norr om den demilitariserade zonen som sträcker sig mellan 24e och 23e gatan. Livet är helt okej.

Tatiana said...

Tack för rapport.Måste kännas knepigt. Jag skickar lite kraft ( just rätt person liksom liksom )
Kram