Vilken orkan?
Efter flera dagars haussande i media så var det då dags för orkanen Irene att drabba New York. Jag hade handlat mat för flera dagar och fyllt på vattenflaskor. Lördagen började lungt med grådassig himmel. Vid lunchtid så kom det en regnskur. Det mesta dramat var att min granne som bor ovanför mig hade lämnat ett fönster öppet. Jag lånade en stege från grannfastigheten och klättrade upp och stängde hennes fönster. Jag ville ju inte att det skulle läcka in vatten i min lägenhet genom hennes lägenhet. Efter att jag lämnat tillbaka stegen var det bara att vänta. Jag kände mig rastlös så jag passade på att ta en löptur längs med Hudson innan stormen kom på riktigt.

Lugnet före stormen. Vattnet ligger spegelblankt och inte en vindpust.

Battery Park City hade order om att evakueras. Avspärrningarna var uppe, men det bekymrade inte några löpare som sprang förbi avspärrningarna.

Restaurangerna på 10e Avenyn hade tagit stormvarningen på allvar och tejpat fönsterrutorna.
Jag hann precis hem innan det började regna på allvar. Och som det regnade! Regnet öste ned i nästan ett helt dygn. Det var lite tråkigt på kvällen att ha uppsikt över vattennivån i min trädgård. Jag var rädd att min lägenhet skulle översvämmas då det hänt ibland när regnet öst ned. Den här gången så verkade min trädgård dräneras fort nog att det inte var risk för översvämning.

Jag firade lite försiktig med en cosmo innan läggdags.
Vid lunchtid på söndag så var regnet över. Orkanens, eller snarare tropiska stormens öga var över New York då. Jag passade på att gå ut och inspektera skadorna.

Det här var den största grenen, hmm..kvisten jag kunde hitta som blåste ned från träden. Vi hade nog tur i Chelsea för det var värre i Queens och Brooklyn för att inte tala om utanför New York.

Lite längre västerut så höll några konstgallerier på att pumpa bort vatten från källarna. Det var nog regnvatten för havet steg aldrig upp så långt att det nådde bebyggelsen i Chelsea.

När jag gick ut på Chelsea Pier så märktes det att stormens öga höll på att gå förbi. Det började blåsa rejält så jag gick hem. Jag hade ingen lust att få ett träd över mig. Resten av söndagen så häckade jag hemma då det mesta var stängt. På det hela så kändes det som om det var mycket väsen för ingenting. Fast det kanske var tur på det hela.