Aug 21, 2010

Konsten att nästan dö offentligt
Idag trodde jag att jag skulle dö och det offentligt också. Väldigt pinsamt och inte ens i snygga kläder. Idag sade mitt träningsschema att jag skulle springa 16 km. Sagt och gjort, 16 km är att springa ett varv runt stora loopen i Central Park och sedan springa hem längs med Hudson. Lätt som en plätt om det inte var för den jävla värmen. Det gick hyfsat att springa i Central Park i skuggan under dom stora träden.

Problemen började på allvar när jag sprang ut ur parken och ned till Hudsonfloden. Ingen skugga och solen brände på. Jag svettades som bara den och vattenflaskan blev snabbt tom. Mitt lagom snabba löptempo från Central Park blev nu till småjoggande. Lyckligtvis kom jag ihåg att det fanns en vattenfontän på 34 gatan så att jag kunde fylla på min vattenflaska innan jag fick värmeslag. Väl hemma var det att dricka en massa kallt vatten samt ta en sval dusch för att svalka ned min heta kropp. Het som i värmeslagshet och inte som porrstjärnehet.

Nu sitter jag och funderar på vad jag skall ha på mig ikväll. Jag har lovat att gå på min kompis Ms room mates födelsedagsfest ute i Brooklyn. Room maten V är rabiat progayrättighetsaktivist och jag är lite rädd för honom. Jag skulle helst inte vilja gå då M inte är där utan i Tyskland. Jag har dock lovat vår gemensamma kompis S att gå som moraliskt stöd. Det har utlovats italienskt mat och tårta. Vem kan säga nej till sådant!

No comments: