Råttorna lämnar skeppet

Idag fick jag ett brev från personalchefen som informerade att de godkänt min frivilliga avskedsansökan. Det kändes lite läskigt att se det hela svart på vitt. Det gör det mer verkligt och påtagligt att min tid vid institutet är begränsad att läsa det i ett brev än att bara prata om det.

Lite senare idag så tog jag några drinkar med en grupp män som gillar att klä sig i kostym och umgås. Jag blev förvånad hur många av männen i gruppen som planerar att lämna New York. Jag är inte ensam om att ha problem med visum, jobb och att inte kunna stanna kvar i New York. Det känns lite vemodigt. Det är som om råttorna lämnar det sjunkade Titanic.